Rysslands Ambassadör Viktor Tatarintsev intervjuas av Aftonbladet - Artiklar
Rysslands Ambassadör Viktor Tatarintsev intervjuas av Aftonbladet
Ur “Aftonbladet” från den 20 juli 2014
”Krim har alltid tillhört Ryssland”
Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev om Nato, Carl Bildt och rätten att annektera Krim
Jag hade förväntat mig att ambassadören skulle bli upprörd eller åtminstone en aning putt över frågan. Viktor Tatarintsev svarar visserligen väldigt bestämt men utan någon negativ reaktion.
– Ryssland har inga, har aldrig haft och kommer inte i framtiden att ha några planer på att attackera Sverige.
Det känns lite som en ovänlig handling att ställa frågan. Som en indirekt anklagelse. Ändå går det inte att gå förbi den.
Sedan Ryssland annekterade Krim och destabiliserade östra Ukraina har oron ökat hos många svenskar för vilka intentioner Ryssland har mot Sverige. Varför rustar Ryssland till tänderna. Varför övar man anfall mot Sverige. Varför uppträder man hotfullt mot sina grannar?
Det finns väldigt mycket jag vill fråga Rysslands nytillträdde Stockholmsambassadör, Viktor Tatarintsev, som för några veckor sedan utsågs av Vladimir Putin.
Tatarintsev tar emot i ett sobert mottagningsrum på ryska ambassaden på Gjörwellsgatan i Stockholm med stora fönster där blå klickar av Mälaren skymtar mellan utslagna björkar. Ambassadören är klädd i en ljus kostym. En kort, jovialisk man med ett fast handslag.
Vi sätter oss i ena änden av det spatiösa rummet i en soffgrupp där bordet är dukat med kakor och tjusiga kaffekoppar. Jag tar en chokladbit med vackert motiv på pappersomslaget som kallas "Moscow by night".
Ambassadören känner Sverige väl. Det är fjärde posteringen på Stockholmsambassaden sedan 1980. Tatarintsev pratar i det närmaste felfri svenska om än med viss brytning. Han verkar uppriktigt glad över att vara tillbaka.
Hur tycker du att Sverige förändrats sedan du var här första gången?
– Svår fråga. Mycket har hänt. Sverige är numera medlem av EU och har anpassat sin utrikes- och säkerhetspolitik till det som beslutas i Bryssel. På ett mänskligt plan har umgänget blivit så mycket större. Förr var det enstaka Sovjetmedborgare från Moskva som vandrade på Stockholms gator. Numera kommer busslaster med ryssar från hela landet.
Vilken är din favoritplats i Stockholm?
– Gamla stan. Inte så originellt kanske men ett besök i Gamla stan är det första jag rekommenderar alla min bekanta som reser till Sverige.
Har du fått någon favorit bland svenska maträtter?
– Sill och snaps. Särskilt sill. Jag trodde jag smakat på alla inläggningar. Men när jag nyligen firade midsommar med mina svenska vänner provade jag inlagd havtornssill i Nynäshamn. Både originellt och mycket gott.
Hur mår relationerna mellan Sverige och Ryssland, sett med ryska ögon?
– Trots alla spänningar försöker vi upprätthålla normala kontakter med svenska myndigheter. Men det finns alltid utrymme för förbättringar.
En gång i tiden var Sverige neutralt. Litade Ryssland på den svenska neutraliteten?
– Vi respekterade alltid den svenska inställningen högt. Men det spelade in att vi hörde till två olika samhällssystem. Förtroendet nådde aldrig hundra procent.
Vad händer om Sverige blir fullvärdig medlem av Nato?
– Det är en hypotetisk fråga som jag helst vill undvika. Men jag kan säga att om det sker innebär det stora geostrategiska förändringar i Norden som skulle påverka hur Ryssland handlar. Genom att vara alliansfritt ge Sverige ett väsentligt bidrag till att upprätthålla status quo i Europa och Rysslands närområde. Något vi uppskattar.
I mars förra aret inträffade en incident där ryskt stridsflyg, enligt svensk militär, simulerade en attack mot Sverige. Är inte det en aggressivhandling?
– Jag var inte här då och vet inte vilken händelse du syftar på. Men jag tycker det är väldigt ansvarslöst av svensk militär att uttala sig på det sättet. Då måste man ha dokumenterade fakta och bevis att lägga fram. Precis som andra länder så övar rysk militär regelbundet. Men vi gör det alltid över internationellt luftrum. När Sovjetunionen kollapsade hade vi inte råd att öva på samma sätt. Jag jobbade på ryska UD då och du skulle skratta åt mig om jag berättade om min lön. Den räckte knappt till att betala hyran. Nu när Rysslands ekonomi är så mycket bättre är det vår skyldighet att skydda våra medborgare och vårt territorium.
Jag får mejl från många oroliga läsare som undrar om Ryssland står i begrepp att anfalla Sverige. Har Ryssland några sådana planer?
– Du kan lugna alla dina läsare. Allting de hört om ryska planer på att invadera Sverige är ren science fiction. Det finns inga som helst sådana planer. De har aldrig funnits och kommer inte heller att finnas i framtiden. Det kan jag garantera.
Men Rysslands försvarsutgifter ökar snabbare än något annat land i världen. Vad bör Sverige dra för slutsatser av det?
– Jag tvivlar på att det verkligen är så men jag vill inte kommentera siffror. Vi behöver återupprätta vår militära kapacitet som kollapsade tillsammans med Sovjetunionen. Vi måste kunna skydda vårt folk och vårt stora territorium. Att av det dra slutsatsen att Ryssand utgör ett direkt hot mot Sverige är inte en seriös tanke.
För några veckor sedan sa en av Putins rådgivare att Sverige var ett av Europas mest russofobiska länder. Vad tycker du?
– Det är inte rätt att generalisera. I första hand är det svenska medier som är russofobiska. Läser man svenska medier så är regeringen i Kiev alltid demokratisk och gör inga fel. Följer man ryska medier berättar de om hur regimen bombar civil-befolkningen i städer som Donetsk och Luhansk i östra Ukraina med tusentals döda som följd. Om det rapporterar svenska medier inte en rad. Svenska medier borde följa sin gamla devis att alltid låta båda sidor komma till tals.
Sverige utrikesminister Carl Bildt är ofta väldigt hård i sin kritik av Ryssland. Hur ser man på Bildt i Moskva?
– Helst vill jag undvika att kommentera de uttalanden som Bildt står för. Man kan säkert dra sina egna slutsatser om vad vi tycker. Bildt är en internationellt känd politiker. Han är välkänd i Ryssland. Jag tror inte att han ses som ett irritationsmoment i Moskva.
Ukraina är ett självständigt land sedan 1991. Varför söker Ryssland hindra att det upprättar nära relationer med EU och Nato?
– Vi har inget emot om Ukraina går med i EU. Det är fritt fram och lycka till. Sen återstår att se om västvärlden är villig att betala de enorma kostnader som de innebär att få den ukrainska ekonomin på fötter. Jag undrar om Europas skattebetalare verkligen är beredda att göra det. Nato är en helt annan sak. Vi vill inte se att en fientlig militärallians kommer närmare Rysslands gräns. Det är vi starkt emot.
President Putin stödjer en vapenvila i Ukraina men säger samtidigt att ryska soldater gör sig redo för strid. Hur ska omvärlden veta vad Ryssland egentligen vill?
– Det är väldigt klart vad Ryssland vill. Vi vill få ett stopp för Kievs militära aktiviteter i östra Ukraina och inleda fredsförhandlingar. Att Putin begärt att fullmakten att intervenera i Ukraina dras tillbaka är ett positivt tecken. Men vi måste samtidigt se till att den rysktalande befolkningens rättigheter inte äventyras. Jag ser inget hot i Putins uttalanden.
Hur kan Ryssland 2014 ta sig friheten att annektera en bit av ett annat land?
– Det är inte frågan om att ta en bit av ett annat land. Bakgrundshistorien är att väst stödde en kupp mot den folkvalde presidenten Janukovitj efter att tian sagt nej till EU. Ett av kuppmakarnas första beslut var att förbjuda ryska som förstaspråk. En rad andra beslut togs som fick rysktalande i Ukraina att känna sig förnedrade och hotade. Krim har historisk alltid tillhört Ryssland. 90 procent an de som bor där är ryssar som hela tiden längtat efter att åter få tillhöra moderlandet. Ur folkrättslig synpunkt var sättet kanske inte det bästa men att befolkningen vill tillhöra Ryssland är otvivelaktigt. 2,5 miljoner människor har fått återvända till sin familj. Känslomässigt känner alla ryssar en enorm lycka. Det uppväger alla sanktioner och bojkotter.
Har andra länder i Rysslands närområde skäl att känna den oro de ger uttryck för?
– Reaktionen är överdriven från länderna i Baltikum och Polen. Det finns inget hot mot dem från Ryssland. De använder sig av den här situationen för att få gratis vapen och en permanent närvaro av Natotrupper på sina territorier. De vet mycket väl att det inte finns något hot. Allt tal om att Ryssland står redo att anfalla är bara propagandasnack.
Ambassadören gestikulerar yvigt och verkar nu uppriktigt upprörd. För att vara rysk diplomat känns han osedvanligt frispråkig. Han far ut i en allmän tirad om hur USA blandar sig i överallt med katastrofala resultat. Hans slutsats är att om USA får fortsätta så kan Ukraina förvandlas till ett nytt Irak.
– Var fanns kritiken från Europa när USA invaderade Irak eller bombade i Libyen? Se hur det blivit nu. Libyen är på väg att kollapsa och ligger i ruiner. I Irak är det kaos. Bara tack vare Rysslands insats bombade fredspristagare Obama inte Syrien. Ukrainas president Porosjenko gör allting som USA säger åt honom. Följden kan bli att landet läggs i ruiner. Vem tar ansvar för det, vem bär kostnaden?
Vad händer om Nato accepterar Georgien som medlem i höst?
– Att ännu en spänningshärd nära Rysslands gräns förstärks. Vilket i så fall kommer att besvaras på lämpligt sätt. Jag tror inte det ligger i Natos intresse.
Känner sig Ryssland inringat?
– Vi kan inte undgå den känslan. När Tyskland återförenades lovade USA och övriga västländer att Nato inte skulle expandera. Sovjetunionens president Michail Gorbatjov gjorde misstaget att lita på dessa löften som väst snart bröt mot. Därför ökar vi vår försvarskapacitet i takt med att hotet från Nato ökar.
Varför måste Ryssland absolut bli en stormakt igen?
– Titta på en karta. Ödet har gjort oss till en stormakt. Vi har 60 000 kilometer gräns att övervaka. Det kräver stora resurser och ett starkt försvar. Men innebär inte att vi ägnar oss åt stormaktsarrogans, kräver illegala privilegier eller trampar på andra länders rättigheter. Vårt mål är att bli ett öppet och demokratiskt samhälle. Vi är på väg dit men det finns mycket kvar att göra.
Wolfgang Hansson